Newspaper – Definition, Historia och Kriterier i Sverige

Av Marcus Andersson · mars 29, 2026

Dagstidning: Definition, historia och kriterier i Sverige

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige kräver det regelbunden utgivning minst en gång per vecka.

Senaste artiklar

Den skiljer sig från veckotidningar genom sin dagspresskaraktär och fokus på aktualitet.

Svenska dagstidningar har en lång historia och upprätthåller hög läsarbas trots digitala medier.

Vad är en dagstidning?

Kriterium	Beskrivning
Periodicitet	Regelbunden utgivning minst en gång per vecka.
Aktualitet	Fokus på färska nyheter.
Publicitet	Tillgänglig för en bred allmänhet.
Universalitet	Nyheter från hela världen och olika samhällsområden.

Skrift med dagspresskaraktär, reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning.
Normalt minst ett nummer per vecka inklusive löpsedel och bilaga.
Kännetecknas av fyra kriterier sedan 1800-talet.
Internationellt ofta minst två utgivningar per vecka.
Skillnad mot veckotidningar genom kortare intervall.
Riktar sig till allmänheten med allsidig rapportering.

Aspekt	Detalj
Utgivningsfrekvens Sverige	Minst 1 gång/vecka
Internationellt	Ofta minst 2 gånger/vecka
Lagstadgad karaktär	Dagspress eller opinionsbildning
Inkluderas	Löpsedel och bilaga
Ordet använt sedan	1780-talet
Singular nominativ	Dagstidning/dagstidningen
Plural nominativ	Dagstidningar/dagstidningarna
”Tidning” ursprung	Fornsvenska tidhning/tidende (nyhet)
Dagblad rot	Latin diurnus (daglig)
Engelsk översättning	Daily newspaper

Hur definieras en dagstidning i svensk lagstiftning?

Kriterier sedan 1800-talet

Sedan 1800-talet präglas dagstidningen av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet, enligt NE.

Dessa egenskaper säkerställer regelbunden nyhetsförmedling för alla samhällsområden.

Lagstadgad definition

En skrift med dagspresskaraktär, reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka inklusive löpsedel och bilaga. (se kriterier ovan)

Internationella skillnader

Internationellt räknas tidningar med minst två utgivningar per vecka ofta som dagstidningar.

I Sverige kan även publikationer med längre intervall än dagligen klassas som dagstidningar.

Varifrån kommer ordet dagstidning?

Etymologi

”Tidning” härstammar från fornsvenska tidhning eller tidende, som betyder nyhet eller underrättelse.

Termen dagblad relaterar till för dagen tryckt pappersark med rötter i latinets diurnus.

Språkligt ursprung

Ordet dagstidning har använts sedan 1780-talet och betonar inte tidsperiod utan nyhetskaraktär.

Böjningsformer

Nominativ singular: dagstidning eller dagstidningen. Plural: dagstidningar eller dagstidningarna.

Engelsk motsvarighet

På engelska översätts det som daily newspaper.

Vilka är de största svenska dagstidningarna?

Data från 2006 visar Aftonbladet med 416 500 exemplar på vardagar, oberoende socialdemokratisk.

Expressen/GT/Kvällsposten nådde 326 000 exemplar, oberoende liberal.

Andra exempel inkluderar Norrköpings Tidningar från 1758 och Hufvudstadsbladet i Finland.

Gammal statistik

Upplagedata avser 2006 och kan ha förändrats sedan dess.

Hur har dagstidningar utvecklats historiskt i Sverige?

1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första, senare Post- och Inrikes Tidningar.
1700-talet: Ökning av antalet dagstidningar.
1776: Dagligt Allehanda, Sveriges första dagliga tidning.
1863: Göteborgs-Posten grundas.
1864: Dagens Nyheter startar.
1800-talet: Explosiv tillväxt som påverkade demokratisering och opinionsbildning.
1900-talet: Hög ställning trots TV och internet, höga upplagor jämfört internationellt.

Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?

Etablerade fakta	Oklart information
Definition i svensk lag: minst en gång per vecka med löpsedel.	Aktuella upplagor efter 2006.
Fyra kriterier sedan 1800-talet: periodicitet m.m.	Exakta nutida utgivningsfrekvenser för alla titlar.
Historia från 1645 med Ordinari Post Tijdender.	Framtida påverkan av digitala medier på pappersutgåvor.
Etymologi från fornsvenska tidhning.	Internationella definitioners exakta variationer per land.

Vilken roll har dagstidningen i samhället?

Dagstidningar har sedan 1600-talet förmedlat nyheter och opinionsbildning.

På 1800-talet drev de demokratisering genom explosiv tillväxt.

Idag behåller svenska dagstidningar hög ställning internationellt trots konkurrens från TV och nätet.

Vilka källor ligger till grund för informationen?

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten, med regelbunden utgivning minst en gång per vecka i Sverige.

Sedan 1800-talet kännetecknas den av fyra kriterier: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.

Sammanfattning om dagstidningen

En dagstidning definieras i Sverige som en publikation med nyhetsfokus och minst veckovis utgivning. Med rötter från 1600-talet präglas den av aktualitet och når en bred publik, trots digitala utmaningar. Se historiken här.

Är Aftonbladet en dagstidning?

Ja, som oberoende socialdemokratisk tidning med hög vardagsupplaga 2006.

Vad skiljer dagstidning från veckotidning?

Dagstidning har kortare intervall, minst en gång per vecka, med dagspresskaraktär. For mer information, se Australiainsight.

När uppfanns första dagstidningen i Sverige?

Ordinari Post Tijdender startade 1645.

Behöver dagstidning utkomma dagligen?

Nej, minst veckovis räcker enligt svensk definition.

Vad betyder universalitet för dagstidningar?

Nyheter från hela världen och olika samhällsområden.

Har digitaliseringen minskat dagstidningars roll?

Svenska tidningar behåller hög ställning med stora upplagor.