Vad är en dagstidning?
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten, med reguljär utgivning minst en gång per vecka i Sverige.
Begreppet omfattar tidningar med dagspresskaraktär, reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. I Sverige räcker det med minst ett nummer per vecka, inklusive löpsedel och bilaga.
Internationellt klassas tidningar med utgivning minst två gånger per vecka som dagstidningar. Sedan 1800-talet präglas definitionen av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning minst en gång per vecka. |
| Aktualitet | Fokus på nyheter och aktuella händelser. |
| Publicitet | Tillgänglig för allmänheten. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhällsområden. |
- Enligt svensk lag: Skrift med dagspresskaraktär eller opinionsbildning.
- Minst ett nummer per vecka inklusive löpsedel.
- Internationellt: Minst två gånger per vecka.
- Kan ha längre intervall än dagligen.
- Riktar sig till allmänheten med allsidig rapportering.
- Präglas av nyhetsfokus sedan 1800-talet.
- Hyponymer: morgontidning, kvällstidning.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Definition Sverige | Minst en gång/vecka | Wikipedia |
| Internationellt | Minst två gånger/vecka | Wikipedia |
| Kriterier 1800-tal | Periodicitet m.m. | NE |
| Lagstiftning | Dagspresskaraktär | Kryssakuten |
| Exempel | Ordinari Post Tijdender | Wikipedia |
| Upplaga 2006 | Aftonbladet 416 500 | Wikipedia |
| Engelska | Daily newspaper | Cambridge |
| Etymologi | Belagt 1780 | Wiktionary |
Hur definieras en dagstidning i Sverige?
Svensk lagstiftning kräver dagspresskaraktär, reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Normalt minst ett nummer per vecka, inklusive löpsedel och bilaga.
Vilka kriterier gäller internationellt?
Utanför Sverige räknas tidningar med utgivning minst två gånger per vecka som dagstidningar. Även längre intervall än dagligen kan kvalificera.
Periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet definierar begreppet sedan 1800-talet, enligt Nationalencyklopedin.
Varifrån kommer ordet dagstidning?
Ordet belägs i svenskan sedan 1780 och avser tidningar med daglig utgivning. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
Språklig ursprung för ”tidning”?
”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse. Inte relaterat till tidsperiod.
Sveriges äldsta tidning hette Ordinari Post Tijdender från 1645, vilket betyder ”vanliga postnyheter”.
Koppling till latin?
”Dagblad” relaterar till latinets diurnus, ”daglig”, som också ligger bakom ordet journal.
Vilken är historien för dagstidningar i Sverige?
Dagstidningar utkom i Sverige sedan 1600-talet. Pressen växte från 1860-talet och bidrog till demokratisering.
Siffror från 2006: Aftonbladet 416 500 exemplar vardagar, Expressen/GT/Kvällsposten 326 000.
Tidslinje för svenska dagstidningar
- 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första. Wikipedia
- 1700-talet: Antalet tidningar ökar.
- 1776: Dagligt Allehanda, första dagliga tidningen. Wikipedia
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar. Wikipedia
- Från 1860-talet: Kraftig tillväxt och opinionsbildning.
- 2006: Ordinari Post Tijdender trycks sista gången.
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklargjort |
|---|---|
| Definition per svensk lag. | Aktuella upplagor efter 2006. |
| Historiska kriterier från 1800-talet. | Exakta gränser för ”regelbunden” utgivning idag. |
| Etymologi sedan 1780. | Inverkan av digitalisering på klassificering. |
Vad betyder dagstidning i ett bredare sammanhang?
”Tidning” syftar på nyhet, inte tid. Engelsk översättning är ”daily newspaper”. Trots TV och internet har svenska dagstidningar höga upplagor jämfört internationellt. Janolof Bengtsson
Exempel som Sydsvenska Dagbladet visar på regional betydelse.
Vilka källor ligger bakom informationen?
”En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering.” Wikipedia
”Tidningarna följer tiderna” – om etymologi. Språktidningen
Vad bör man veta om dagstidningar?
Dagstidningar kännetecknas av regelbunden nyhetsrapportering för allmänheten, med rötter i 1600-talet och stark tillväxt på 1800-talet. De behåller relevans trots mediernas utveckling. Se aven Australiainsight for fler detaljer.
Vad krävs för att en tidning ska kallas dagstidning i Sverige?
Minst ett nummer per vecka med dagspresskaraktär eller opinionsbildning, inklusive löpsedel.
När myntades ordet dagstidning?
Belagt i svenskan sedan 1780.
Vilken var Sveriges första dagliga tidning?
Dagligt Allehanda 1776.
Hur många exemplar sålde Aftonbladet 2006?
416 500 på vardagar.
Vad betyder ”tidning” etymologiskt?
Från fornsvenska för ”nyhet” eller ”underrättelse”.
Har digitaliseringen ändrat definitionen?
Ingen specifik information finns om förändringar.
Se också
Vart kan man se Skam i Sverige? SVT Play, NRK & VPN
Korta utbildningar distans som ger jobb – 90% får jobb direkt
Bonnie Blue riktiga namn – Tia Billinger och kontroverserna
Olle Adolphson-låtar – Svensk Vistradition i Fokus
Hur lång är Rickard Sjöberg – Fakta Om Karriär Och Längd
Rollistan i Nils Karlsson Pyssling – Rollfigurer Och Filmfakta
