Den svenska älgstammen har under det senaste decenniet minskat kraftigt, men de senaste siffrorna från SLU visar ett tydligt trendbrott. Inför jakten hösten 2024 fanns cirka 300 000 älgar i landet, och efter jakten landade stammen på uppskattningsvis 237 000–240 000 djur. Här går vi igenom aktuell statistik, jaktdata, orsakerna till minskningen och vad en eventuell rödlistning innebär.
Älgen är Sveriges största landlevande däggdjur och en central art för både ekosystemet och den svenska jaktkulturen. Under lång tid har dock stammen minskat – från över 400 000 djur under 2000-talets toppår till betydligt lägre nivåer. Men en ny rapport från SLU pekar på att utvecklingen nu har vänt.
Enligt SLU:s beräkningar ökade stammen med omkring 10 procent inför jaktstarten 2024 jämfört med året innan. Förklaringen ligger främst i att jägarna skjutit färre älgar – särskilt hondjur – snarare än att reproduktionen förbättrats. Samtidigt överväger SLU Artdatabanken att rödlista älgen som nära hotad, vilket skulle få konsekvenser för framtida förvaltning och jakt.
Hur många älgar finns det i Sverige? – Aktuella siffror
- Trendbrott efter tio år: Älgstammen minskade under ungefär ett decennium men har nu vänt uppåt igen, enligt SLU.
- Minskad avskjutning: Ökningen beror främst på att jägarna skjutit färre älgar, inte på att reproduktionen förbättrats.
- Rödlistning övervägs: SLU Artdatabanken har föreslagit att älgen placeras i kategorin nära hotad i kommande rödlista.
- Regionala skillnader: Flest älgar fälldes i Jämtlands län med drygt 10 390 djur under jaktåret 2024/2025.
- Hondjuren sparas: Jägare avstår i större utsträckning från att skjuta kor, vilket är en viktig faktor bakom återhämtningen.
- Osäker framtid: Flera av målen i älgförvaltningen – om stammens storlek, skogsskador och långsiktig hållbarhet – är fortfarande svåra att nå.
| Fakta | Uppgift |
|---|---|
| Art | Älg (Alces alces) – Sveriges största landlevande däggdjur |
| Förekomst | Hela landet utom Gotland och de allra sydligaste delarna |
| Vikt (fullvuxen) | 300–700 kg |
| Livslängd | Upp till 20 år i det vilda, ofta kortare på grund av jakt |
| Högsta täthet | Norra Sveriges skogslandskap |
Sommar- och vintervariation av älgstammen
Älgstammen varierar tydligt mellan sommar och vinter. Under sommaren är populationen som högst eftersom årets kalvar har fötts. Inför jakten i september 2024 beräknades stammen till cirka 300 000 djur. Efter jakten, när tiotusentals älgar har fällts, sjunker antalet till omkring 237 000–240 000, vilket är den nivå som sedan övervintrar.
Skillnaden mellan sommar- och vinterpopulationen drivs nästan uteslutande av jakt. Under vintern tillkommer även en viss naturlig dödlighet, men jakten står för den absoluta merparten av minskningen. Enligt Jägareförbundets äldre sammanställningar från 2012 låg sommarstammen på 240 000–360 000 djur, men de senaste årens nedgång har tryckt ned siffrorna.
Uppskattningar från WWF, Naturvårdsverket och Jägareförbundet
Olika källor har publicerat varierande siffror över älgstammen. WWF rapporterade i oktober 2023 att det fanns ungefär 250 000–300 000 älgar i Sverige. Naturvårdsverket redovisar officiell statistik över avskjutning men anger inget exakt populationsantal. Jägareförbundets data från 2012 är i dag inaktuella, men organisationen är fortfarande en central källa för jaktstatistik och lokal kännedom.
SLU:s beräkningar, som presenteras i rapporten ”Älgstammens utveckling”, anses vara de mest auktoritativa i dagsläget och ligger till grund för de siffror som SVT och forskning.se har återgett.
Älgtäthet i olika delar av landet
Älgtätheten varierar kraftigt mellan olika regioner. Högst täthet finns i norra Sveriges skogslandskap, medan södra delar av landet har betydligt färre älgar per kvadratkilometer. Under jaktåret 2024/2025 fälldes flest älgar i Jämtlands län – drygt 10 390 djur. Även Dalarna, Västerbotten och Norrbotten såg kraftiga ökningar i avskjutningen.
Den geografiska spridningen hänger samman med både habitatkvalitet och rovdjurstryck. I områden med hög täthet av varg och björn påverkas älgstammen negativt, medan områden med mindre rovdjurstryck kan hålla en högre stam.
Hur många älgar skjuts varje år? – Jaktstatistik
Jaktstatistiken visar en tydlig nedgång i antalet fällda älgar under de senaste åren, men jaktåret 2024/2025 innebar en viss återhämtning. Enligt sammanställningar från Jordbruket i siffror, baserade på älgdata, fälldes totalt 53 068 älgar under jaktåret 2024/2025 – en ökning med cirka 6 700 jämfört med föregående jaktår.
Av de 53 068 fällda älgarna utgjorde kalvarna 25 335 djur (45 procent). Av de vuxna djuren var 13 521 kor och 17 812 tjurar. Av kalvarna var 52 procent tjurkalvar. Fördelningen visar att jägarna i hög grad sparar vuxna hondjur för att gynna återväxten.
Licensjaktens omfattning – beslutad avskjutning 2021–2025
SVT har återgett uppgifter från älgförvaltningsplanerna som visar hur den beslutade avskjutningen har förändrats över tid. År 2021 var den beslutade avskjutningen 90 534 djur. Därefter har den minskat successivt: 78 033 (2022), 66 901 (2023) och 63 249 (2024). För 2025 är den beslutade nivån 72 328, vilket är en ökning jämfört med 2024 men fortfarande långt under 2021 års nivå.
| År | Beslutad avskjutning |
|---|---|
| 2021 | 90 534 |
| 2022 | 78 033 |
| 2023 | 66 901 |
| 2024 | 63 249 |
| 2025 | 72 328 |
Den faktiska avskjutningen ligger dock ofta under den beslutade nivån. Under jaktåret 2024/2025 fälldes 53 068 älgar, vilket är en betydande ökning från föregående år men fortfarande klart under de beslutade 63 249 som gällde för 2024.
Historisk utveckling: antal skjutna älgar sedan 1950-talet
Älgstammen befann sig på mycket låga nivåer under 1950-talet, med endast cirka 50 000 djur kvar efter decennier av intensiv jakt. Under 1980-talet återhämtade sig stammen till över 300 000, och under 2000-talet nåddes toppnoteringar på över 400 000 älgar. Antalet fällda djur har varierat i takt med stammens storlek och förvaltningsbeslut.
Jordbruket i siffror har sammanställt en lång historisk tabell över fällda älgar från 1951/1952 fram till 2024/2025, vilket ger en unik bild av den långsiktiga utvecklingen.
Skillnad mellan licensjakt och skyddsjakt
Licensjakt är den ordinarie jakten som regleras av länsstyrelsernas beslut om tilldelning. Skyddsjakt tillåts däremot för att förhindra skador på skog eller gröda och kan ske utanför den ordinarie jaktsäsongen. Den absoluta merparten av de fällda älgarna i statistiken kommer från licensjakt.
Varför minskar älgstammen? – Orsaker och rödlistning
Minskningen av älgstammen under det senaste decenniet har flera samverkande orsaker. SLU och andra forskningsaktörer pekar på en kombination av ökat rovdjurstryck, förändrat skogsbruk och klimatförändringar som de främsta faktorerna.
SLU Artdatabanken har föreslagit att älgen placeras i kategorin nära hotad i den kommande rödlistan. Skälen är den långvariga minskningen i stora delar av landet under det senaste decenniet och försämrade förutsättningar i vissa miljöer. Ett beslut väntas under 2025 eller 2026.
Rovdjur – björn, varg och järv
Predation från rovdjur är en av de viktigaste faktorerna bakom älgstammens minskning. Björn, varg och järv tar framför allt kalvar, vilket påverkar reproduktionen direkt. I områden med hög rovdjurstäthet är kalvöverlevnaden betydligt lägre än i områden med få rovdjur. Samtidigt har rovdjursstammarna i Sverige ökat under samma period som älgstammen minskat.
Skogsbrukets påverkan på älgens livsmiljö
Det moderna skogsbruket har förändrat älgens livsmiljö på flera sätt. Kalhyggen och ungskogar kan på kort sikt ge mycket föda, men den långsiktiga tillgången på skydd och vinterbete har minskat. Storskogsbrukets struktur med ensartade trädbestånd ger sämre förutsättningar för älgen jämfört med ett mer variationsrikt skogslandskap.
Klimatförändringar och sjukdomar
Ett varmare klimat påverkar älgen på flera sätt. Mildare vintrar kan leda till ökad förekomst av sjukdomar och parasiter, och förändrade vegetationsförhållanden påverkar födotillgången. Högre sommartemperaturer kan orsaka värmestress och minskad kalvöverlevnad. Även förändringar i snötäckets varaktighet påverkar älgens rörlighet och energiförbrukning under vintern.
SLU:s bedömning – älgen kan bli rödlistad
SLU Artdatabanken har i sin bedömning från maj 2025 konstaterat att älgen uppfyller kriterierna för att kategoriseras som nära hotad. Detta innebär att arten inte är akut hotad men att den negativa trenden är så pass tydlig att en framtida hotklassificering är möjlig om utvecklingen fortsätter. SLU ArtDatabanken skriver att det finns många älgar i Sverige men att arten ändå kan bli rödlistad på grund av den snabba minskningen.
Hur förvaltas älgstammen i Sverige?
Älgförvaltningen i Sverige bygger på en modell som väger samman flera olika intressen: jakt, skogsskador, biologisk mångfald, trafiksäkerhet och lokala förutsättningar. Systemet infördes 2012/2013 och SLU har följt utvecklingen i stammen sedan dess.
Sverige är indelat i älgförvaltningsområden (ÄFO) som samordnar lokala förvaltningsplaner. Inom varje område sätts mål för stammens storlek och sammansättning, och jakttilldelningen beslutas därefter av länsstyrelsen. Systemet syftar till att skapa en balanserad stam som tillgodoser både jaktintressen och skogsägarnas behov.
Naturvårdsverkets roll och älgförvaltningsplaner
Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för älgförvaltningen i Sverige. Myndigheten tar fram nationella riktlinjer och sammanställer officiell statistik över avskjutning och stammens utveckling. Naturvårdsverkets rapport ”Älgförvaltningen i siffror” är en central källa för beslut på både nationell och regional nivå.
Enligt SLU och SVT är flera av målen i förvaltningen svåra att nå – både när det gäller stammens storlek, skador på skog och en långsiktigt hållbar nivå. Balansen mellan avskjutning och reproduktion är avgörande.
Länsstyrelsernas ansvar för licensjakt
Länsstyrelserna i varje län beslutar om licensjaktens omfattning och tilldelning. Det innebär att jakttider och antal tilldelade djur kan variera mellan olika delar av landet, beroende på lokala förhållanden och mål. Jägare ansöker om tilldelning inom sitt älgförvaltningsområde och får besked om hur många djur som får skjutas.
Jägareförbundets statistik och population
Svenska Jägareförbundet är en viktig aktör i älgförvaltningen genom sin medlemsbas och sina sammanställningar av jaktstatistik. Jägareförbundets sida om älgpopulationen innehåller äldre data men organisationen bidrar fortfarande med lokal kunskap och statistikinsamling.
Älgens framtid – vad kan vi förvänta oss?
Framtiden för den svenska älgstammen är osäker och beror på en rad samverkande faktorer. Beslut om rödlistning väntas från SLU Artdatabanken under 2025 eller 2026. Om älgen placeras i kategorin nära hotad kan Naturvårdsverket komma att justera jakttider och tilldelning.
Prognoser för älgstammen de kommande åren
De senaste siffrorna visar att stammen ökar igen efter tio års nedgång. Den främsta orsaken är att jägarna skjuter färre älgar, inte att reproduktionen har förbättrats. Om denna trend fortsätter kan stammen återhämta sig ytterligare, men mycket beror på rovdjurstryck, skogsbrukets utveckling och klimatförändringarnas effekter.
Åtgärder för att bevara älgen
Forskning pågår om hur skogsbruk och rovdjur samverkar för att bättre förstå älgens framtida förutsättningar. WWF har uppmärksammat situationen och pekat på behovet av en anpassad förvaltning som tar hänsyn till både ekologiska och ekonomiska aspekter. En viktig åtgärd är att fortsätta anpassa avskjutningen efter stammens faktiska storlek och reproduktion.
Hur påverkas älgjakten av en eventuell rödlistning?
En rödlistning av älgen som nära hotad skulle inte automatiskt innebära jaktförbud, men den skulle påverka förvaltningens ramar. Naturvårdsverket och länsstyrelserna skulle troligen behöva skärpa kraven för licensjakt och ytterligare anpassa tilldelningen till stammens utveckling. Jakten på älg är strikt reglerad redan i dag, men en rödlistning skulle öka kraven på långsiktig hållbarhet.
Älgstammens utveckling i Sverige – en tidslinje
- 1950-talet: Älgstammen mycket låg – nere på cirka 50 000 djur efter intensiv jakt.
- 1980-talet: Stark återhämtning – populationen över 300 000.
- 2000-talet: Toppnoteringar på över 400 000 älgar.
- 2012: Jägareförbundet anger sommarstam på 240 000–360 000.
- 2023: WWF rapporterar 250 000–300 000 älgar. 68 000 skjuts under licensjakt.
- 2024: SLU beräknar 300 000 älgar inför jaktstart och 237 000–240 000 efter jakt.
- 2025: SLU larmar om snabb minskning – rödlistning övervägs som nära hotad.
Säkerhet i siffrorna – vad vet vi och vad är osäkert?
| Vad vi vet med hög säkerhet | Vad som är osäkert |
|---|---|
| Älgpopulationen har minskat jämfört med toppnoteringarna under 2000-talet. | Exakta populationssiffror är svåra att fastställa. Metoder som spillningsinventering och flygräkningar ger intervall. |
| Det skjuts mellan 60 000 och 90 000 älgar per år, beroende på år och region. | Siffror från olika källor (WWF, Jägareförbundet) varierar beroende på tidpunkt och metod. |
| Naturvårdsverket och SLU har officiell statistik över avskjutning. | Framtida utveckling är osäker – beror på jaktreglering, rovdjursstammar och klimatförändringar. |
Analys: Varför älgstammen minskar och vad det innebär
Minskningen av älgstammen beror på en kombination av ökad predation från varg, björn och järv, ett förändrat skogsbruk som minskar tillgången på föda och skydd, samt ett varmare klimat som påverkar kalvöverlevnaden. Dessa faktorer samverkar och förstärker varandra, vilket gör situationen komplex.
Älgjakten har traditionellt varit en viktig del av svensk kultur och landsbygdsekonomi. En rödlistning skulle kunna förändra jaktmöjligheterna och påverka både jägare och markägare. Förvaltningen sker via älgförvaltningsområden med mål om en balanserad stam, men målen har ifrågasatts när populationen sjunker.
Frågan om rödlistning är kontroversiell – älgen är fortfarande relativt vanlig i Sverige, men den negativa trenden är tydlig. Jordbruket i siffror har sammanställt den långa historiken över fällda älgar, vilket visar hur dramatisk minskningen varit från toppåren.
Källor och expertuttalanden om älgstammen
”I svenska skogar finns ungefär 250 000 – 300 000 älgar och av dem fick 68 000 skjutas under 2023 års licensjakt.”
– WWF, oktober 2023
”Sommartid finns det 240 000–360 000 älgar i Sverige. På hösten skjuts runt 80 000–90 000 av dem.”
– Jägareförbundet, september 2012 (notera datering)
”Det finns många älgar i Sverige men ändå är älgen en art som kan bli rödlistad.”
– SLU Artdatabanken, maj 2025
Sammanfattning – läget för älgen i Sverige
Den svenska älgstammen har efter tio års nedgång vänt uppåt igen, med en ökning på omkring 10 procent inför jakten 2024. Stammen beräknas i dag uppgå till cirka 300 000 djur under sommaren och 237 000–240 000 efter jakten. Samtidigt överväger SLU Artdatabanken att rödlista älgen som nära hotad, vilket skulle kunna påverka framtidens jakt och förvaltning. Hur många tänder har en människa är en helt annan fråga, men den visar på vikten av att hålla sig uppdaterad med aktuella fakta – oavsett ämne.
Vanliga frågor om älgstammen i Sverige
Hur många älgar finns det per kvadratkilometer i Sverige?
Tätheten varierar kraftigt. I norra Sverige kan det finnas 1–2 älgar per kvadratkilometer, medan det i södra delar ofta är lägre. Genomsnittet är svårt att ange eftersom älgen är ojämnt spridd.
Vilka myndigheter ansvarar för älgförvaltning?
Naturvårdsverket har övergripande ansvar, men länsstyrelserna beslutar om licensjakt. Älgförvaltningsområden (ÄFO) samordnar lokala planer.
Hur många älgar får jag skjuta under licensjakt?
Det varierar mellan områden och år. I genomsnitt tilldelas en jägare 0,5–1 älg per säsong, men reglerna sätts av länsstyrelsen.
Vad är skillnaden mellan licensjakt och skyddsjakt på älg?
Licensjakt är den ordinarie jakten som regleras av beslutad tilldelning. Skyddsjakt tillåts för att förhindra skador på skog eller gröda och kan ske utanför ordinarie jaktsäsong.
Är älgen fridlyst?
Nej, älgen är inte fridlyst, men den är skyddad genom jaktlagstiftning. Jakten regleras strikt.
Varför har älgstammen minskat så mycket?
Minskningen beror på en kombination av ökat rovdjurstryck (varg, björn, järv), förändrat skogsbruk och klimatförändringar som påverkar kalvöverlevnad och födotillgång.
Kan älgen försvinna från Sverige?
Det är osannolikt på kort sikt, men den negativa trenden är tydlig. En rödlistning som nära hotad är ett första steg i att uppmärksamma artens situation.
Hur påverkar klimatförändringarna älgen?
Mildare vintrar kan leda till ökad förekomst av sjukdomar och parasiter. Högre sommartemperaturer kan orsaka värmestress och minskad kalvöverlevnad. Förändrat snötäcke påverkar älgens rörlighet.
Har jägarna själva bidragit till minskningen?
Indirekt, genom att avskjutningen under många år var högre än reproduktionen. De senaste åren har dock jägarna minskat avskjutningen och särskilt sparat hondjur, vilket har bidragit till återhämtningen.
Finns det fler älgar nu än för tio år sedan?
Nej, stammen är i dag betydligt mindre än under 2010-talets toppnoteringar på över 400 000 djur. Den senaste tidens uppgång är dock ett trendbrott efter tio års minskning.
Hur länge växer man som kille – en helt annan fråga, men värd att känna till.
Se också
Tottenham vs Manchester United F.C. Stats – Historik & Rekord
Varm eller kall hudton test: Hitta din underton
Stukning eller spricka i foten? Gör testet som avgör
Barnmorskan i East End Säsong 13 SVT Play – Se Alla Avsnitt
Elvanse biverkningar i början – vanliga symtom och hantering
Filmer med Lady Gaga – komplett guide
